Anafylaxi, också kallat allergisk chock, är en livshotande allergisk reaktion som uppstår av att kroppen överreagerar på ett ämne man fått i sig.  Wilderness Medical Societys (WMS) har nu publicerat uppdaterade riktlinjer för hur detta tillstånd bäst kan hanteras ute i fält. Riktlinjerna baseras på uppgifter från National Outdoor Leadership School (NOLS) och Outward Bound (OB), och således en amerikansk kontext.

I artikeln beskriver författarna förekomst, sjukdomsmekanism och de olika behandlingarna av anafylaxi. Sammanfattningsvis ökar förekomsten av allvarliga allergiska reaktioner, och förekommer idag hos 0,01-0,03 % av deltagarna. Värt att notera är att en femtedel av alla fall var förstagångsreaktioner hos personer utan känd överkänslighet. Den vanligaste orsaken till anafylaxi var födoämnen och insektsbett.

Författarna bekräftar den tidigare rekommendationen att icke-medicinsk personal, t.ex. lärare och guider, bör utbildas för att kunna administrera adrenalin på ett korrekt och lämpligt sätt. Den rättsliga ramen för detta varierar dock, det är tillåtet i vissa stater men förbjudet i andra. Intramuskulär injektion av adrenalin är den viktigaste behandlingen i fält vid anafylaxi, och det är bråttom att ge den. Uppgifterna tyder på att det i en stor del av fallen, ca 25-35 %, även krävs en andra dos. Bieffekter av adrenalin är bland annat hjärtinfarkt och stroke. Detta främst hos äldre personer, personer med redan existerande hjärtproblem eller om adrenalinet administreras på fel sätt. Andra läkemedel, som antihistamin, kortison och inhalationer, bör inte försena den primära behandlingen. Evakuering rekommenderas i allmänhet, men andra överväganden kan påverka beslutet. 

Läs riktlinjerna här

Lär dig mer om allergiska reaktioner och hur du hanterar dem på kursen Akut Omhändertagande i Vildmark eller i boken Vildmarksmedicin- första hjälpen och sjukvård på tur och expedition.